lördag, folköl.

när jag var ung så visste inte vad ångest var, och jag letade inte.
jag tänker mig tillbaka och minns att jag inte hade några planer, inga drömmar,
jag får ångest över min egen ovisshet.
jag kan inte tänka tillbaka och glädjas över att jag inte visste vad ångest var,
att allt jag hade var kärlek. jag kan inte glädjas,
för den problemfria ungdomens kärlek lyser alldeles för klart med sin frånvaro,
och om den lyser starkt så lyser ångesten ännu starkare
med sin närvarolampa rakt i mitt nylle.
bländar mig, och skyler mitt sinne från att tänka fritt.

jag tror att om jag bara visste åt vilket håll jag skulle ta första steget,
så skulle jag rusa, rusa åt det hållet tills jag stupade.

------------------------------------------------
jag ska skriva lite om kärlek, och cykloper,
och om burma och om paradiset,
jag ska bara klä in det lite snyggt först.